Vildsvin

Det är inte så lätt att få syn på ett vildsvin för det här är skygga djur som inte gärna rör sig fritt i dagsljus. Man kan dock lätt se om ett vildsvin har befunnit sig i ett visst område då marken har gott om spår där svinet har bökat och skrubbat sig mot träd. Ibland så är deras beteende skadligt för växter och träd men det är också så att bökandet gör det möjligt för många växtarter att sprida sig, så vildsvinets närvaro ger även vissa fördelar för det ekologiska systemet. Det finns nära 30 olika underarter av vildsvinet och i Sverige så är det arten Sus scrofa scrofa som man kan se. Vildsvinen finns i världens alla hörn då det har introducerats av människan och sedan fortsatt fortplantat sig på öar såväl som på kontinenter.

Är det ett vildsvin?

Om man får syn på ett svin ute i skogen så kan det mycket väl röra sig om ett vilt svin som växt upp i det vilda men det är inte säkert att det faktiskt är ett vildsvin. Det här beror på att vildsvin och tamsvin egentligen är samma sak. Då tamsvin lätt kan förvildas så har det ofta skett att vild- och tamsvin parat sig med varandra. Rent genetiskt så kan man alltså inte se så stor skillnad och därför så ser man mer på det habitat som svinen lever i för att avgöra om det rör sig om vildsvin eller inte. I Nordamerika så kan man inte se någon skillnad mellan tam- och vildvarianter eftersom de olika arterna har blandats upp så pass att det inte finns någon tydlig distinktion dem emellan.

Så ser ett vildsvin ut

Vildsvin, Sus scrofa scrofa

Vildsvin

Nu kan man förstås avgöra om det rör sig om ett vildsvin genom att se på dess utseende. Vildsvinen har hörntänder som på ett rätt så komiskt vis sticker upp och ut från underkäken. Kroppen har en bog som är högrest och baktill så finns det en svans som är rak. Huvudet har en trekantig profil och öronen står rakt upp. På nosen så finner vi det karaktäristiska gristrynet som även ses hos tama grisar. Vildsvinet kan ha en mankhöjd på omkring en meter och vara cirka 1.5 meter långt. En sugga kan väga omkring 100 kg medan galten kan nå omkring 200 kg i vikt. Det har funnits exemplar som har blivit bra mycket större men då har det för det mesta med säkerhet handlat om korsningar mellan tamsvin och vildsvin. Pälsen är gråbrun och nästan svart på vintern. Om man finner hår på ett träd så kan man veta att det rör sig om ett vildsvin om hårstrånas toppar är kluvna vilket man inte så ofta ser hos andra viltslag som även de har mörkare päls. Vildsvin har ett väldigt gott luktsinne vilket är anledningen till att de inte är helt enkla att jaga. De kan nämligen känna lukten av en människa på 1 kilometers avstånd!

Vildsvinets föda

Man räknar med att ett fullvuxet vildsvin under sommaren sätter i sig omkring 4 kg föda per dag. Ett vildsvin kan äta nästan vad som helst men den största delen av födan består av vegetabilisk mat såsom ek- och bokollon. Vanlig föda är ärtor, potatis, majs, mask, orm, rötter, svamp, bär och möss. Om ett vildsvin finner en soptunna så kommer det även att festa på sopor om det får chansen att komma till.