Ren

Renen är ett arktiskt hjortdjur som finns i många olika underarter och då huvudsakligen norr om norra polcirkeln. Man har även funnit underarter av ren längre söderut. I Sverige så utrotades vildrenarna i slutet av 1870-talet och idag så utgörs ren beståndet av tamdjur. Den underart av ren som sköts av Sveriges renskötare kallas för fjällren, eller Rangifer tarandus tarandus och man finner den i norra Sverige i fjällandskapet. Då det fanns vildren i Sverige så kunde man finna den så långt söderut som omkring Luleå, dessutom så ska underarten skogsren ha funnits under början av 1800-talet i Dalarna, Ångermanland, Hälsingland och i Härjedalen.

Ironiskt nog så lyckades man till slut totalt utrota skogsrenen för att den störde tamrensskötseln. Man vidtog i slutet av 1800-talet åtgärder för att vildrenarna skulle få bli kvar men det räckte inte och idag så kan vi enbart se beskrivningar av skogsvildrenen så som den antas ha sett ut.

Renar och vandringar

Renen anses vara ett djur som klarar av mycket långa vandringar och här är den nordamerikanska vildrenen, caribou, mycket känd för att röra sig långa sträckor i hjordar som är väldigt stora. I Sverige så låter man renarna vandra längre sträckor då de ska byta betesplatser och det är tydligt att renens fysik är väl anpassad till detta.

Så ser renen ut

Ren ute i naturen

En Ren

Något som är mycket karaktäristiskt för renen är att både hona och hane har horn. Renen kan vara mellan 120 och 230 cm lång. Hur mycket den väger kommer att avgöras av vilken tid på året det är och om det rör sig om en hane, hona eller en kalv. Mankhöjden ligger på omkring en meters höjd och pälsen har ofta en ganska ljus färg. Under vintertid så är renens päls ljusare än under sommaren och det finns underarter som har päls med vit färg. Färgen fungerar som ett viktigt kamouflage mot renens naturliga fiender som till exempel varg, lodjur och björn.

Unika egenskaper

Något som är mycket unikt med renen är att den är särskilt anpassad till att klara av ett kyligare klimat. Pälsen är utformad för att djuret ska hålla värmen även under extrema temperaturer och renen har päls även på mulen. Under sommaren är det tuffare för renen eftersom den saknar svettkörtlar och därför inte klarar värmen så bra som kylan. Under vår, sommar och höst så äter en ren gräs och blad och på vintern så kan den smälta lav för att tillgodogöra sig denna som föda då marken täcks av snö. För att hitta renlavar så använder sig renen av sitt goda luktsinne med vilket den kan finna födan under hela 70 cm djup snö.

Renskötsel i Sverige

I Sverige så är det de samer som är medlemmar i Sameby som har rätten till att bedriva renskötsel. Man räknar med att omkring 2000 samer lever av renskötseln och det här är en näring som omsätter cirka 100 miljoner kronor per år. Tamrenarna har inte mycket att vara rädda för men de kan förstås fortfarande bli byten för rovdjur och sedan så kan laviner och snöskred bli till faror för renar.